Bankekonomi

Mlspara
Stt upp olika ml som du vill uppn och be banken gra en autogiroverfring till de olika sparkontona varje mnad, belopp som du kan frsaka varje mnad.

Buffertsparande
Vlj ett bra sparkonto fr buffertsparande med s hg rnta som mjligt, se till att fretaget som du sparar hos har instttningsgaranti

Sparkonto som kan kallas fr "bostadskontot"
Nu nr rntan r onormalt lg fr boln och kan komma att snkas ytterligare s r det viktigt att veta att rntan kommer inte alltid att vara lika lg som den r nu.
Men Riksbanken sger att en normal repornta ligger p mellan 3,5 och 5 procent. Man fr lgga till ytterligare en procentenhet fr att komma fram till rnta bunden p tre mnader. Det innebr att om du har boln mste du klara rntor p ver 6 procent. Drfr kan det vara smart att vnja sin ekonomi vid en rnta p 6 procent oavsett hur hg eller lg rntan r.
ppna ett sparkonto med insttningsgaranti och s hg rnta som mjligt som du kan kalla "bostadskontot".
Spara mnadsvis ett belopp som motsvarar 6 procent rnta p skulden plus den amortering du kommer verens med banken om. Sedan kan du betala bolnen frn detta kontot.
6 Procent p ett boln p en miljon kr innebr en mnadskostnad fre skatter p 5.000 kr. Varje mnad lnerntan understiger 6 procent blir det pengar ver p "bostadskontot".
De pengarna kan du anvnda nr rntan p ditt boln i framtiden verstiger 6 procent vid olika tillfllen.
Men troligen blir det med tiden s mycket pengar ver p "bostadskontot" att du ven kan anvnda delar av verskottet till renoveringar eller andra trevliga saker.

Ln p korttid
Lt dina ln ha en kort lptid (ett r), innebrande att du kan frhandla med flera banker varje r fr att f de bsta villkoren.
Hll dig uppdaterad om vart du kan f den bsta bolnerntan. P t.ex sidan Compricer.se finns det prisjmfrelser av det som erbjuds av olika lngivare.

Hll dig uppdaterad och frhandla
Att hlla sig uppdaterad om var de bsta villkoren finns r inte bara att rekommendera fr den som vill teckna ett boln utan ven fr den som redan har ett. Det ger en stark frhandlingsposition gentemot lngivaren, s flj finansminister Anders Borgs uppmaning och pressa din bank att snka dina boln i samma takt som Riksbanken snker reporntan. Och lyckas du inte frhandla dig fram till bttre villkor med den bank du har, s vet du nd vad du kan byta till.

Bundna eller rrliga ln
Ett ln kan bindas frn en mnad till fem r. Lnga bindningstider ger strre trygghet, men det r en trygghet man verlag betalar extra fr.
Fr det mesta lnar det sig att ha vldigt korta bindningstider eller helt rrlig rnta och vet man med sig att man har tillrckliga marginaler fr pltsliga hjningar, br man drfr vlja korta istllet fr lnga bindningstider. Se ven ovan ang det s.k. bostadskontot.

Mnga smln
Fr den som har mnga smln kan det lna sig att samla dessa i ett strre ln. Det leder ofta till en bttre rnta och en lgre mnadskostnad.

G till www.compricer.se och jmfr villkoren mellan olika lngivare.

ter till privatekonomi

ter till hemsidan